Skriv ut sidan

Design och stadsmiljöutveckling


Av: Finn Petrén

På bilden ser vi ett väldesignat övergångsställe vid Sergels torg mitt i centrala Stockholm. Till vänster ligger Kulturhuset och till höger vid fontänen står glasobelisken "Pinnen". Fotograf Lennart JohanssonDesignåret är över men innan det var slut avfyrade kampanjkontoret på Svensk Form ett startskott för årets fortsättning. Påpassligt och träffsäkert, för bland årets viktigaste resultat var den ökade medvetenheten på många håll om designens möjligheter att bidra till både livskvalitet och utveckling i ett samhällsperspektiv. Alltså just det som var regeringens syfte när man utlyste Designåret.

Nu går vi vidare. Och det är många som vill följa upp, med skärpt fokus och med spännande tankar om designmetodikens möjligheter att ta sig in på nya arenor. SVID tar in Design för Alla som ett grundläggande förhållningssätt i sitt program för 2006. Svensk Form arrangerar ett antal träffar under våren på temat "hållbar design". Och Rådet för arkitektur, form och design har inlett samtal med DESIGN FÖR ALLA.SE om samverkan kring konceptet Design för Alla.

I kontakterna med SVID och dess vitförgrenade regionala organisation och Rådet för arkitektur, form och design dyker allt oftare stadsmiljöfrågan upp som tema. Här finns också intresse inom ledningen för Sveriges Arkitekter. Intresset hos bransch- och yrkesorganisationer inom design och arkitektur för stadsmiljöutveckling i ett Design för Alla-perspektiv är något som Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet bör ta fasta på när man nu - äntligen - börjat skissa på en stadspolitik.

Sverige ska enligt ett enhälligt riksdagsbeslut vara ett betydligt tillgängligare och bättre samhälle för alla år 2010. Många kommuner runt om i landet har motsvarande ambitioner. Målen och ambitionerna är både bra och möjliga att förverkliga, men inte utan att man får med sig de bästa professionella krafterna.  

Stockholm är en stad med ambitioner som det anstår en huvudstad. Stockholm ska, det är politiskt beslutat, år 2010 vara världens mest tillgängliga huvudstad. Stockholm ska också, bl.a. genom strategiska satsningar på design, bli norra Europas mest attraktiva tillväxtregion. Återigen bra ambitioner och stora satsningar, men ska man lyckas krävs det både nya idéer och grepp.

Ett av hindren är att vår offentliga sektor är uppbyggd som ett antal stuprör. Med alltfler tvärpolitiska satsningar gör regeringen vad man kan för att överbrygga förvaltningsgränser och skapa samverkan mellan olika samhällssektorer. En tuff uppgift, byråkratierna är trögrörliga. Men också här finns det utrymme för nya tankemodeller och, tror jag, nya sätt att kommunicera förändringsbehoven.

För att återgå till stadsmiljöfrågan: Även kommunerna är stuprörsorganisationer, och för en storstad som Stockholm är liknelsen med att vända ett tankfartyg som beskrivning av svårigheterna att vidareutveckla planprocesser och modifiera invanda tanke- och arbetssätt ett understatement.

Vore det inte så, så hade kanske följande scenario varit både möjligt och naturligt:

Stockholm beslutar, i full politisk enighet, att staden ska utveckla nya synergier mellan två viktiga processer, designsatsningen och tillgänglighetssatsningen, och inrättar därför ett samordningsorgan för detta på stadsledningsnivå. Med detta vill staden uppnå effektivitetsvinster, stärkt trovärdighet för sitt designengagemang och ökad kvalitet i arbetet med att omvandla Stockholm till Staden för Alla.

Visst är det skönt ibland att drömma. Också om Stockholm som norra Europas motsvarighet till Barcelona.



Vett & etikett
Vi accepterar inte inlägg som innehåller uppvigling, hets mot folkgrupp, pornografi, olaga våldsskildringar, förtal, personliga angrepp och kommersiella annonser. Dessutom får det inte förekomma material som inkräktar på annans rättigheter, till exempel upphovsrättsligt skyddat material eller annans skyddade varumärke. Sådana inlägg kommer att tas bort.


Publicerad: 4 april 2006



Kommentarer (2)


Vem ska designa staden?
Som nyexaminerad stadsplanerare är jag forfarande förvånad över de s k "stuprören" i planeringsprocessen - och blir allt mer osäker var jag kommer hamna med min mer multidisicplinära synsätt om hur vi bör urforma våra städer. Att designa en stadsmiljö är ju som sagt den mest svåra artefakt att utforma, en miljö som ständigt tar ny form och därmed mer komplex att finna lösningar till - ständiga uppdateringar. Sk Urban design måste också innehålla alla viktiga komponenter som fysisk form, sociala frågor, betydelsen av offentliga platser, "en stad för alla". Det är en ständig maktfråga om vem och för vem staden ska designas för, min personliga inställning är ju att alla har något att tillägga om sin stad på något sätt. Det talas om den kreativa klassen och hur städer tävlar med varandra i debatten om city branding, en diskussion som oftast resulterar i prestige byggen och "shopping districts" osv tråkigt nog, vilken roll har den s k medborgardialog i detta? Det finns dock tendenser som visar på försök, bl a vid Region-och trafikplanekontoret i nya visionsarbetet (RUFS) för Stockholms framtid med inbjudna dialogmöten med unga och deras bild av staden. Det finns forfarande barriär i samarbetet mellan olika discipliner särskilt i Sverige, min studiebakgrund har varit ett försök att ta en "mellanväg" mellan arkitektur och stadsplanering, mer efter termen "Urban Design" en disciplin som först nämndes vid Harvard 1956 som ett försök att lyfta fram betydelsen att se relationer och samband i staden, hur allt hänger ihop istället för att isolera stadens miljöer, byggnader.. separeringen som ofta är spåren efter den modernistiska eran. Jag ser forfarande en ett gap mellan samarbeten över disciplinerna och hoppas att planerings- processen och designmetodiken blir flexibel. Ett försök till detta är SVID och sommardesignkontoret i somras fick jag möjlighet att arbeta tillsammans med olika designdiscipliner och det är mycket givande, hur vi tar an ett problem, arbetar i olika skalor och läser stadens miljöer.

Det finns så mycket att säga om staden och hur vi ska se på den, berätta gärna mer om hur Ni tycker framtidens stad ska utformas.
 

Evelina Öberg, 16 januari 2008

Inte en storstad
*Vi* (de på orten) har anlitat de professionella krafterna i ortsförnyelsen. Vi är Sveriges minsta kommun, och just nu kaxigare än vår granne Göteborg. Vi heter Partille, och sålde mark till Steen & Ström efter anbud, och har det mest trendigaste sprillans nya inomhusshoppingcentret av alla. Öppnade 9 april. Engelsmannen Terry Evenden är arkitekt och har arbetat med de lokala handikapporganisationerna som rådgivare för hur en bra miljö skall vara även för dem. Namnet på huset förpliktigar - Allum - en plats för alla. Man ser inte så bra hur arkitekturen osv ser ut på hemsidan, men bildarkivet visar en del www.allum.se Att det blev en engelsman passade bra, för bredvid finns den lilla nyklassisistiska Partille herrgård som har sin systerbyggnad i Somerset House i London (arkitekt Sir William Chambers). Utomhus, med ändring av ortens *centrum* arbetar White m.fl, kommunen har information om vilka de gett uppdragen till och varför www.partille.se Allt är inte klart än, men många nyheter har skapats. Vi har inga världsambitioner, och kan inte mäta oss med de stora metropolerna, t ex behöver vi inte tänka på turistinkomster för vi har inga turister här, bara invånare (fast vi får ju shoppingturister nu), men blir slutresultaten bra här, hoppas jag orten och Terry Evenden/Steen & Ström kommer med som goda exempel och kanske t o m får pris för bra arbetsprocess och resultat - för alla. 75 000 var på invigning av shoppingcentret, fast endast 33 000 bor här. Så populärt var det. Byggandet av shoppinghuset har även varit en geologisk utmaning (kvicklera), och en E 20 utmaning. På World Design Congress i Göteborg hösten 2005, lyssnade jag och tittade noga på byggbilderna arkitekten från Make architects (f d Norman & Foster) visade från produktioner världen över. Vårt shoppingcenter är väldigt trendigt i förhållande till det han visade, med mörkt kakel över hela byggnaden, snygga kolonner, aluminiumdetaljer och inga fönster. Inuti är det alldeles för stort för att kunna lyfta fram något enskilt, men snygga rullbands-rulltrappor och vanliga trappor, sida vid sida (istället för vanliga rulltrappor) och även hissar är trevliga interiördetaljer. En specifik ny butiksdetalj är ICA:s nya kundvagnar, de har 2 olika nu, varav en passar utmärkt för rörelse - och kraftnedsatta. Även de *friska* har börjat upptäcka hur förträffliga just dessa kundvagnar är. Ur *stadsperspektivet* tävlar vi inte i kaxighet med Göteborg faktiskt, utan vi är några små orter/kommuner utanför som tävlar med varandra nu i utveckling. Men, jag kan inte prisa Terry Evenden nog, för att ha arbetat med rådfrågning av de lokala handikapporganisationerna (alltså de som bor här) så direkt, är det ingen som gjort här förut. Får se vad de andra små orterna som är på gång runt omkring här kommer med i sina lösningar. Det finns alltså önskningar och drömmar som blir verkliga.  

Ann Pettersson, 16 april 2006

Skriv din kommentar här:

 
 
 
 
 
 
Logo för EIDD Sverige

 EIDD Sverige | Box 49084 | SE-100 28 Stockholm | info@designforalla.se

Powered by Powered by EPiServer