Ljudboken är numera minst lika spridd och populär som den tryckta boken. Idag använder två miljoner svenskar ljudboken. Man behöver varken kunna läsa, se eller hålla i ljudboken för att ta till sig berättelsen. Och man kan göra annat medan man lyssnar. Till exempel köra bil, promenera eller diska. Det ger en annan möjlighet att möta litteratur och med uppläsarens inlevelse kan den egna fantasin sättas i rörelse.
Bakgrund
På 1950-talet kom den första talboken för synskadade och läshandikappade, men det var först på 60-talet som Bibliotekstjänst började spela in talböcker och sälja dem till biblioteken. Det blev möjligt med hjälp av billig inspelningsteknik och fick dessutom draghjälp av portobefrielsen för talböcker, en generös upphovsrättslag och riksdagsbeslutet 1976 där målet var att minst 25 procent av den totala bokutgivningen i Sverige skulle läsas in på band.
Som en egen genre utvecklades på 1980-talet ljudböckerna. USA var först och största målgruppen var radiolyssnare som nu kunde köpa bästsäljare på kassett. De var vana att lyssna till skådespelare som kunde förmedla inlevelse och känslor. Bilen hade även en stor betydelse eftersom många hade kassettbandspelare där. I Sverige blev starten trögare. Målgruppen ansågs för liten och inget förlag ville satsa på idén. Inte förrän starten av ”Kassettbokklubben” 1990 kom försäljningen igång på allvar bland medlemmarna fanns både funktionshindrade och ”vanliga” konsumenter.
Idag är ljudböckerna lika attraktiva (ibland mer) som vanliga böcker och finns på kassett, CD eller i MP3-format. I MP3 kan man lyssna på boken direkt från en dator eller en MP3-spelare. Vissa bibliotek lånar ut ljudböcker i MP3-form. Då kan man ladda ner boken direkt på biblioteket.
Övrigt
En ljudbok ska inte förväxlas med en talbok. Talboken är framställd av Tal- och punktskriftsbiblioteket för läshandikappade och kan endast lånas eller köpas via folkbibliotek, skolbibliotek och högskolebibliotek. Skillnaden mellan talböcker och ljudböcker är juridisk. Talböcker produceras med stöd av 17 § Upphovsrättslagen och kan bara göras av bibliotek och organisationer som har regeringens tillstånd d.v.s. man behöver inte tillstånd från bokens upphovsman. En del talböcker är producerade för att möta särskilda behov, till exempel lättlästa böcker, böcker för lästräning, böcker på andra språk och böcker för språkträning. De olika varianterna kan vara inlästa så att den tryckta boken behövs samtidigt.
DAISY-format
DAISY (Digitalt Audiobaserat Informations System)är en digital teknik som alla talböcker läses in med sedan 2001. DAISY strukturerar text och annan typ av data och gör det enklare att söka och läsa information för användaren. Det gör det möjligt att hoppa mellan kapitel och sidor, läsa på förhöjd eller långsam hastighet, sätta bokmärken, efter avbrott fortsätta läsningen där man senast slutade.
