"Wenn jemand eine Reise tut…", Matthias Claudius ord från 1786, om att den som gör en resa har något att berätta, behåller sin giltighet.
I helgen deltog jag som representant för europeiska EIDD (Design for All Europe) i en konferens på temat "Training Accessible Tourism for All". Konferensen hölls i anslutning till världens största turistmässa, ITB i Berlin, och ingick i en lång rad konferenser om Turism för alla som finansieras av EU-kommissionen, inte på socialpolitiska grunder utan som ett led i det näringspolitiska arbetet inom DG Enterprise and Industry. Ämnet är hett i Europa. Och än en gång påminns jag om vad Sverige missar på grund av avsaknaden av en nationell turismpolitik.
Turismen, eller besöksnäringen som det heter i Sverige, är en av de tre största näringarna på global basis och dess relativa andel av den totala ekonomin fortsätter att växa. Det gäller inte minst den s.k. konferensturismen. Mätt i antal sysselsatta är turismen redan världens största näring.
Var står Sverige i det sammanhanget? Enligt WTO, den internationella turismorganisationen, tillhör Sverige de länder som sjunker och kommer att fortsätta sjunka i världsrankingen av attraktiva besöksmål. Det är framför allt Asien som är på frammarsch. Vad har då Sverige att konkurrera med, om vi vill vara med i racet? Den nationella kampanjen Befria olikheten med delbudskapet "En bra affär" ger ledtrådar.
År 2002 publicerade Nordiska Handikappolitiska Rådet en rapport med titeln "Turism för alla". Rapportens huvudkonklusion var att Sverige liksom övriga nordiska länder behöver utveckla samverkan mellan samhälls- och branschintressena för att skapa förutsättningar för Turism för alla. I rapporten konstateras bl.a. att Turism för alla omfattar hela kedjan av transporter, besöksmål, kost och logi, och effektiv information. Sveriges problem och utmaning i ett Turism för alla-perspektiv är att det inte finns någon kedja, bara en mängd i och för sig välutvecklade stuprör.
EU-kommissionen satsar inte bara på Turism för alla. Mycket pengar läggs också på projekt som tar fram exempel på "good practise" inom tillgänglighetsområdet. Och här är det DG Employment and Social Affairs som är alla goda gåvors givare. Inte heller här lyckas Sverige hålla sig framme något vidare. Och det är synd, för är det något jag kan säga med viss säkerhet efter mer än tjugofem år inom det nordiska och europeiska samarbetet så är det att Sverige har mycket att bidra med inom vart och ett av de stuprör som med en stark hängränna skulle kunna bli ett svenskt Turism för alla-koncept med betydande konkurrenskraft.
I Sverige är det lätt att ta fram exempel på ambitiösa satsningar på tillgänglighet till det offentliga rummet. Satsningen på enkelt avhjälpta hinder är lovvärd. Museer och andra kulturinstitutioner har under senare år genomgått en snabb utveckling i rätt riktning. På kulturarvsområdet händer saker i världsklass med Statens fastighetsverk som föregångare. Vi har i Scandic-koncernen, som snart återgår i svensk ägo, ett utmärkt exempel på en hotellkedja som satsar mycket målmedvetet på att nå en genomgående hög tillgänglighetsnivå. Exemplen kan mångfaldigas. Men utan en nationell turismpolitik har vi svårt att marknadsföra alla dessa faktiska tillgångar.
Så vad är det som krävs? Självfallet finns det inget enkelt recept. Men före handlingen kommer alltid tanken. Och möjligen borde man i Näringsdepartementet ta sig en ny funderare över om inte Turism för alla-konceptet vore värt en särskild studie. Kanske skulle Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR) och andra branschorganisationer med naturlig anknytning till turismnäringen vara intresserade av att haka på? Ja, det är jag nog ganska övertygad om att de skulle.
Klart är att tillgänglighet för alla är ett centralt samhällspolitiskt mål. Det borde också vara ett solklart branschintresse inom den svenska besöksnäringen. Den naturliga slutsatsen är att det finns vinster att hämta i en bättre samverkan mellan samhälls- och branschintressena inom området.
Turismnäringen är ytterligare ett exempel på potentialen i "hängrännekonceptet" Design för Alla som förhållningssätt, process och resultat, i det här fallet också som en ny viktig komponent i marknadsföringen av Sverige som ett i bästa mening modernt besöksmål.
Vett & etikett
Vi accepterar inte inlägg som innehåller uppvigling, hets mot folkgrupp, pornografi, olaga våldsskildringar, förtal, personliga angrepp och kommersiella annonser. Dessutom får det inte förekomma material som inkräktar på annans rättigheter, till exempel upphovsrättsligt skyddat material eller annans skyddade varumärke. Sådana inlägg kommer att tas bort.