Kvalitet i samhällsbyggandet

Så har det hänt igen. Ett nytt storhotell mitt i huvudstaden ger både sin kedja och Stockholms stad negativ publicitet redan innan det öppnat. Det är alltså fortfarande möjligt att i den stad som år 2010 ska vara världens mest tillgängliga huvudstad uppföra ett centralt lyxhotell som, om felen inte rättas till, kommer att få omvärlden att skratta åt havererade politiska mål.

Och överallt i Sverige kämpas det med att uppfylla lagens krav om att alla enkelt avhjälpta hinder ska byggas bort till år 2010. Hur många nya onödiga hinder kommer att byggas till dess?

Vem bryr sig om kvalitet?

Sverige har inte råd att uppföra fler dysfunktionella byggnader. Det gäller både bokstavligt och mer symboliskt. 50 miljarder kronor om året är den nota vi alla är med och betalar för att rätta till felprojekteringar och slarv inom samhällsbyggandet. Så kan det inte fortsätta. Om detta är byggbranschen och alla andra aktörer inom samhällsbyggnadssektorn numera rörande överens. Men vad gör man åt det?

Det finns ljusglimtar i mörkret. En är att Rådet för Byggkvalitet BQR, branschens viktigaste forum för framtidsdiskussion, äntligen fått upp frågan om tillgänglighet och användbarhet för alla på dagordningen som en del av det reguljära kvalitetsarbetet. Det skedde när Marit Jenset, sekreterare i EIDD Sveriges styrelse, i våras tog plats i BQRs styrelse, för övrigt samtidigt med Staffan Carenholm, förbundsdirektör i Sveriges Arkitekter, en av årets nya medlemsorganisationer i EIDD Sverige.

Vi får se vart det leder. Men mer behövs. Var finns de politiska visionerna och greppen? Och var står Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting? Finns det där, i den dagliga kampen med enkelt avhjälpta hinder, någon kraft över för att tänka framåt, efter 2010, och att tänka nytt?

Förebilder behövs, och finns

Åter till ljusglimtarna. Det finns numera många kommuner i Sverige som både jobbar med enkelt avhjälpta hinder och försöker utveckla hållbara strategier för "en stad för alla". Ett spännande exempel är Malmö stad som EIDD Sverige samarbetar med inom ramen för projektet DESIGN FÖR ALLA.SE. Där sker spännande saker som jag tänker återkomma till lite senare i höst.

Det finns för övrigt mycket positivt att säga också om Stockholm, om stadens tillgänglighetsprojekt som tuffar på trots avsaknad av rätt sorts politisk förankring och support, och om stadens medverkan genom just tillgänglighetsprojektet i "Värdig entré", EIDD Sveriges samarbetsprojekt med Statens fastighetsverk och Stockholms stad.

Projektet "Värdig entré" är banbrytande genom sitt sätt att för första gången tillämpa Design för Alla-processer i ett krävande arbete med att modernisera fyra av landets mest förnämliga byggnadsminnen. Det ska vi också återkomma till efter en planerad presentation den 20 november av de slutliga konceptförslagen.   

Seminarium om kvalitet

EIDD Sverige arrangerar varje höst ett medlemsmöte med ett särskilt tema. Igår var det dags igen, och den här gången var temat "Design för Alla i kvalitetsarbetet". Temat belystes ur olika synvinklar.

Magnus Berglund, Scandic Hotels’ handikappambassadör, talade om tillgänglighet som konkurrensmedel och fick därmed möjlighet att visa att det finns en numera svenskägd hotellkedja som tar tillgänglighetsfrågan på större allvar än vad Clarion tycks göra. Arkitekt Helen Nilsson berättade om hur man just nu arbetar med tillgänglighetsfrågorna när ett nytt hotell byggs inom en unik kulturbyggnad från 1699, Statens kulturråds tidigare hemvist i Långa raden på Skeppsholmen. Tala om utmaning! Och så berättade Marit Jenset, verksamhetsansvarig för Bygg klokt om den nya kvalitetsdiskussion som påbörjats inom BQR, Rådet för Byggkvalitet.  

Inläggen och diskussionen kring dem på EIDD Sveriges höstmöte bekräftade bilden att det sker positiva saker på många spelplaner som både skapar nya förebilder och ger nytt bränsle till diskussionen om hur Design för Alla-tänkandet kan bidra till bättre kvalitet i samhällsbyggandet. Mycket roterar runt projektet DESIGN FÖR ALLA.SE. Sådan tur då att det finns en ideell förening som tagit på sig uppgiften att utveckla nya sektorsövergripande samarbetsformer där departement och myndigheter hittills misslyckats!

När vi startade projektet för drygt två år sedan var ambitionen att skapa nya utgångspunkter för samhällsplaneringen och samtidigt lyfta arkitektur- och designprofessionerna. Vi ville visa att Design för Alla befriar olikheten, att det är en bra affär för samhälle och näringsliv, och inte minst en kreativ utmaning för dagens och morgondagens arkitekter och designer. Vi är på väg att lyckas. Redan idag har vi en stark uppslutning från designorganisationer, designföretag och arkitektkontor. Vår största utmaning framöver är att få motsvarande genombrott på beställarsidan.

Jag har sagt det förr, och jag säger det igen: I takt med en ökande efterfrågan på Design för Alla kommer Sveriges arkitekter och designer visa att de har den kompetens som krävs för att leverera nya kvaliteter inom samhällsbyggnadssektorn. Det har vi redan exempel på inom projektet DESIGN FÖR ALLA.SE.