Design för en bättre värld

Politisk backlash?

Designåret 2005 var avsett att bli starten på något nytt, ett mer medvetet och bredare användande av design som verktyg för kulturskapande och samhällsutveckling. Så blev det inte. En mängd lovande initiativ togs och genomfördes, men den politiska uppföljningen uteblev. Orsakerna kan diskuteras, men det får bli en annan gång.

2007 var inget bra år för svensk design. Nu talar jag politik. Kulturdepartementet visade med ett par avgörande ställningstaganden att frågor om form och design numera har låg politisk prioritet. Svensk Form och SVID tvingades registrera ett rejält bakslag för sina ambitioner att skapa ett nytt kraftcenter för svensk design. Och dagarna före jul fick också EIDD Sverige efter lång väntan det överraskande beskedet att Design för Alla inte sågs som ett aktuellt tema för politisk uppbackning, åtminstone inte inom Kulturdepartementet. Den förra regeringens design- och arkitekturprogram ”Framtidsformer” har uppenbarligen hamnat i skrivbordslådan.

I stället kom ett tilläggsdirektiv till Rådet för arkitektur, form och design som går ut på att Rådet ett stycke in i mars ska lämna förslag om hur frågor om arkitektur, form och design ska fasas in och drivas vidare i en befintlig myndighet eller institution när Rådet läggs ner vid nästa årsskifte. Ett byråkratiskt grepp som det på förhand är svårt att se något nyskapande i.

Inte heller Näringsdepartementet visade något intresse för designens roll inom innovations- och tillväxtpolitiken. Här är det modeindustrin som har fångat ministerns intresse. Men svenskt mode torde klara sig bra utan politisk uppbackning, precis på samma sätt som populärmusikindustrin hade klarat sig alldeles utmärkt utan den förre kulturministerns aktiva stöd.

En välgrundad förhoppning inför 2008 är att design och arkitektur blir mer än något som välmenande ministrar ger verbalt stöd åt i festliga sammanhang. Den förhoppningen har starkt stöd i verklighetens värld. Här finns det gott om både utmaningar, aktivitet och talang.

Designens roll i samhällsutvecklingen

Design är ett slitet begrepp som behöver rehabiliteras. Det är inte bara en svensk angelägenhet utan i högsta grad en fråga för hela västvärlden som debatteras på många håll i Europa och USA. Bruce Nussbaum, krönikör i amerikanska Business Week, hade förra året ett uppmärksammat inlägg på temat "Are Designers the Enemy of Design?", där han i stort sett gav skönandar och superegon bland designer och arkitekter skulden för att designen inte lyckats inta sin rättmätiga plats som verktyg för samhällsutveckling och hållbarhet. En rolig men också, åtminstone delvis, orättvis betraktelse. Designer har verktygen, men utan efterfrågan rostar de.

Svenska designer är välutbildade och har en kompetens som är användbar inom många samhällsområden. Det har vi också kunnat visa i projektet DESIGN FÖR ALLA.SE. I ett nästa steg vill vi fokusera ännu starkare på beslutsfattare och beställare, och visa mer av den outnyttjade potential som designtänkande och designkompetens representerar i ett bredare samhällsperspektiv.

Umeå på världskartan

Stockholm må kalla sig Capital of Scandinavia, men inom designområdet är man ungefär lika synligt som Kulturdepartementet. Då är det mer drag på andra håll i landet.

Årets första riktigt positiva designnyhet, i DN, var att Designhögskolan i Umeå för andra året i rad rankas som en av världens sextio bästa designutbildningar i tidskriften Business Weeks årliga redovisning. Det är en stor framgång för svensk industridesignutbildning som förtjänar fortsatt uppmärksamhet och uppföljning. Grattis Umeå, grattis rektor Bengt Palmgren och grattis Monica Lindh Karlsson, programansvarig för grundutbildningen, tillika medlem i EIDD Sveriges styrelse.

Design på hållbarhetsagendan

2008 ska bli året då Design för Alla tar sin rättmätiga plats på hållbarhetsagendan. Det gäller förhoppningsvis Sverige, men det gäller helt säkert Europa där EIDD - Design for All Europe snabbt flyttar fram sina positioner. Vi har fått flera signaler från EU-kommissionen, inte minst DG Enterprise and Industry, som visar att begreppet Design for All nu nått den mognad som krävs för att göra det politiskt intressant, både inom innovationspolitiken, i förhållande till Lissabon-agendan och i ett socialt hållbarhetsperspektiv.

Ibland upplever jag det som mer tacksamt att vara President för en europeisk organisation med arton medlemsländer än att vara ordförande för den svenska medlemsorganisationen. Så borde det inte vara!

I slutet av maj håller EIDD - Design for All Europe sin årliga konferens i Stockholm. Det blir ett fenomenalt tillfälle för Sverige att visa världen att det inte bara är Umeå som har något kvalitativt att bidra med inom designområdet. Om vi förmår samla den kompetens som finns i att använda designtänkande för att skapa ett bättre och mer hållbart samhälle, och hittar den regeringsföreträdare som är intresserad av att fronta en sådan manifestation, så kan den planerade konferensen också bli en vändpunkt för Sverige.